När solen skiner blir värmepumpen effektivare. Det visar ett nytt försök från Neapel-universitetet Federico II och det italienska energiforskningsinstitutet ENEA, där en CO₂-värmepump fick 18,7 % högre COP i solsken. Och forskarna pekar på att den största vinsten ligger i att använda solens el.
Så fungerar det
Forskarna kopplade en värmepump på 10 kW till tio solpaneler som producerar både el och värme. Bakom panelerna löper värmepumpens köldmedierör, så att den kan hämta värme direkt från solen. När solen inte räcker växlar den till uteluften, som en vanlig luft/vatten-värmepump. Värmepumpen använder CO₂ (R744), ett naturligt köldmedium med mycket låg klimatpåverkan.
Resultatet
Systemet testades 307 gånger på ENEA:s forskningscenter nära Rom. Vid full sol levererade värmepumpen 10,6 kW värme mot 8,75 kW vid svag sol. Det är 21 % mer värme och en 18,7 % högre COP.
Elen gör den stora skillnaden
Forskarna räknade också på ett helt år. Där var slutsatsen tydlig: Den största ekonomiska vinsten kom från den el som panelerna producerar. Med andra ord är det när värmepumpen går på din egen solel som kombinationen verkligen lönar sig.
Så använder du det hemma
Du behöver inte vänta på nya försöksanläggningar. Kombinationen finns redan i dag:
- En effektiv luft/vatten-värmepump. Den hämtar upp till flera gånger så mycket värme från luften som den förbrukar i el.
- Solceller på taket eller i trädgården. De levererar el till värmepumpen, så att du köper mindre el.
- Ett naturligt köldmedium, som i försöket. Det gör lösningen framtidssäker.
Det är den gröna omställningen i praktiken: värme från luften och el från solen.
Hitta rätt värmepump
- Zealux Inverboost PAD 7 kW och PAD 10 kW, med naturligt köldmedium (R290)
- Är du installatör? Bli partner med varmepumper.eu
- Skriv till oss – vi hittar rätt lösning och en certifierad installatör i din region
Källor: Heat Pump News (23/10-2026); Università degli Studi di Napoli – Federico II och ENEA, “CO₂ dual-source (air/solar) heat pump on-field testing”, Applied Thermal Engineering (2026). Foto: Università degli Studi di Napoli – Federico II / Applied Thermal Engineering, CC BY 4.0.
